Melasma

Melasma ger bruna pigmentfläckar i ansiktet. Här får du veta hur du känner igen melasma, varför det uppstår och hur pigmenteringen kan minskas.
Medicinskt granskad
Senast uppdaterad:
October 23, 2026
Författare
Dr. Saman Salim, Specialistläkare i dermato-venereologi, Ph.D. Legitimerad läkare.
Författare
Dr. Sebastian Bloom, Specialistläkare i dermato-venereologi. Legitimerad läkare.

Melasma, ibland kallat kloasma, är ett vanligt hudtillstånd som orsakar bruna pigmentfläckar, framför allt i ansiktet. Det är ofarligt, men kan upplevas störande av den som drabbas. Fläckarna sitter ofta symmetriskt på kinderna, i pannan eller ovanför överläppen.

Solljus, synligt ljus, hormoner och ärftlighet kan bidra till att melasma uppstår eller förvärras. Med konsekvent solskydd och individuellt anpassad behandling går det ofta att minska pigmenteringen, även om fläckarna inte alltid försvinner helt.

Vad är melasma?

Vid melasma bildar hudens pigmentceller mer pigment i vissa områden. Pigmentet kan finnas både ytligt och djupare i huden.

Tillståndet drabbar framför allt kvinnor, men även män kan få det. När det uppstår under graviditet kallas det ofta graviditetsmask.

Hur vet man om man har melasma?

Melasma visar sig som ljusbruna till mörkbruna fläckar med ojämn avgränsning. De utvecklas vanligen gradvis och ger normalt varken klåda, smärta eller fjällning. Fläckarna känns inte upphöjda när man drar fingrarna över huden. Vanliga områden är:

  • kinder och näsa
  • panna
  • huden ovanför överläppen
  • haka och käklinje

Fläckarna är ofta symmetriska och kan bli tydligare under våren och sommaren eller efter en solig resa.

Alla bruna fläckar i ansiktet är inte melasma. Solfläckar (lentigo solaris) är ofta tydligare avgränsade och förekommer som enskilda fläckar. Postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH) uppstår där huden tidigare varit inflammerad, exempelvis efter akne eller eksem. En ny eller ensam pigmentfläck som ändrar form eller färg behöver bedömas separat och ska inte automatiskt antas vara melasma.

En hudläkare kan oftast ställa diagnosen utifrån fläckarnas utseende och hur de har utvecklats.

Varför uppstår melasma?

Ofta samverkar flera faktorer:

  • Solljus: Både UV-strålning och synligt ljus kan stimulera pigmenteringen.
  • Hormoner: Melasma kan debutera under graviditet eller i samband med hormonella preventivmedel och hormonbehandling vid klimakteriebesvär.
  • Ärftlighet: Det är vanligare om andra i familjen har melasma.
  • Hudtyp: Melasma ses oftare hos personer som lätt blir bruna i solen.

Melasma kan också bli mer framträdande om huden irriteras av starka produkter eller behandlingar. Det betyder inte att man måste sluta med all aktiv hudvård, men behandlingen behöver anpassas så att huden tolererar den.

Hur behandlas melasma?

Melasma kan vara svårt att få bort helt, men behandling kan ofta bleka fläckarna och hålla pigmenteringen under kontroll.

Grunden är konsekvent ljusskydd, ofta i kombination med en kräm som minskar pigmentbildningen. En tydlig förbättring kan ta veckor till månader.

Även när fläckarna har bleknat kan benägenheten att bilda mer pigment finnas kvar. Därför kan pigmenteringen återkomma efter en lyckad behandling. Fortsatt solskydd och ibland underhållsbehandling behövs ofta för att bevara resultatet.

Om du behöver hjälp att behandla din melasma, tveka inte på att söka vård här.

Solskydd är grunden

Använd ett bredspektrigt solskydd med SPF 50+ varje dag. Välj gärna en produkt som, utöver skydd mot UVA- och UVB-strålning, även skyddar mot synligt ljus. Komplettera med hatt och skugga när solen är stark.

Receptbelagda krämer mot pigmenteringen

Azelainsyra är ofta den första receptbelagda behandlingen som prövas vid melasma. Om effekten inte räcker kan läkare ordinera hydrokinon, ibland tillsammans med tretinoin och en kortisonkräm under en begränsad period. Tretinoin kan i vissa fall användas vidare som underhållsbehandling, medan kombinationen med hydrokinon och kortison inte är avsedd för kontinuerlig användning. 

Tabletter

Vid svårbehandlad melasma kan tranexamsyra i tablettform ibland övervägas av läkare efter en individuell bedömning, bland annat av risken för blodpropp. Behandlingen passar inte alla.

Peeling, microneedling och laser

Kemisk peeling och microneedling kan ibland användas som komplement. IPL och laser kan också ge förbättring hos vissa, men innebär risk för att melasman förvärras, kommer tillbaka eller att nya mörka märken uppstår. Valet av metod kräver därför erfarenhet av just melasma. Laser är vanligtvis inte ett första steg i behandlingen.

Receptfria produkter som komplement

Hudvårdsprodukter med exempelvis niacinamid, thiamidol, C-vitamin, kojinsyra, arbutin, cysteamin eller tranexamsyra kan bidra till att minska pigmenteringen hos vissa personer. Effekten varierar mellan produkter och kommer ofta gradvis. De kan användas som komplement till dagligt solskydd.

‍

När bör man söka vård?

Sök vård om du är osäker på om fläckarna verkligen är melasma, om pigmenteringen stör dig eller om du inte får tillräcklig effekt av solskydd och hudvård. En digital hudläkarbedömning med tydliga bilder kan ofta vara ett bra första steg vid typiska, symmetriska fläckar. Då kan du få hjälp med diagnos och en behandlingsplan.

En fysisk undersökning behövs om en fläck skiljer sig från de andra, förändras tydligt, blöder eller om diagnosen inte går att avgöra från bilder. Det gäller särskilt en ny eller ensam pigmenterad förändring.

Sammanfattning

Melasma ger oftast symmetriska bruna fläckar i ansiktet och är ofarligt. Solljus, synligt ljus, hormoner och ärftlighet kan bidra. Dagligt solskydd är grunden; pigmenthämmande krämer kan ge ytterligare förbättring. Behandlingen kräver tålamod eftersom fläckarna kan komma tillbaka.