


Rosacea är en vanlig kronisk hudsjukdom som framför allt drabbar ansiktets centrala delar, särskilt kinder, näsa, panna och haka. Tillståndet kan ge ihållande rodnad, återkommande flushing, synliga blodkärl, akneliknande utslag och känslig hud.
Rosacea börjar oftast i vuxen ålder och har vanligen ett skovvist förlopp, med perioder av försämring och förbättring. Sjukdomen går inte alltid att bota permanent, men med rätt behandling och anpassad hudvård kan symtomen ofta hållas under mycket god kontroll.
Rosacea visar sig ofta som återkommande eller ihållande rodnad centralt i ansiktet. Rodnaden sitter framför allt på kinderna, näsan, pannan och hakan.
Vanliga symtom är:
Vilka symtom som dominerar varierar mellan olika personer. Hudförändringarna sitter främst centralt i ansiktet men kan ibland även förekomma på halsen, dekolletaget eller i hårbotten.

Rosacea kan även påverka ögonen och ögonlocken. Detta kallas okulär rosacea och kan orsaka:
Ögonsymtomen kan förekomma samtidigt med hudbesvär men kan också uppträda utan tydliga förändringar i huden.
En ovanligare manifestation är rinofyma, som innebär att huden på näsan förtjockas och får en grövre eller mer knottrig yta. Tillståndet beror bland annat på tillväxt av talgkörtlar och annan vävnad och förekommer betydligt oftare hos män än hos kvinnor.
Rinofyma beror inte på dålig hygien eller alkoholkonsumtion.
Rosacea kan se olika ut hos olika personer, men vissa kombinationer av symtom är särskilt typiska.
Tecken som kan tala för rosacea är:
Det går inte alltid att avgöra på egen hand om besvären beror på rosacea. Akne, perioral dermatit, seborroiskt eksem och andra hudsjukdomar kan ibland ge liknande symtom. En medicinsk bedömning kan därför behövas, särskilt om diagnosen är osäker eller behandlingen inte hjälper.
Den exakta orsaken till rosacea är inte helt klarlagd. Sjukdomen bedöms bero på ett samspel mellan flera faktorer, där både hudens immunförsvar och blodkärlens reglering har betydelse.
Hos personer med rosacea är hudens immunförsvar ofta mer reaktivt, vilket kan bidra till inflammation. Blodkärlen i ansiktet kan också reagera kraftigare och vidgas lättare, vilket orsakar flushing och rodnad.
Hudbarriären är ofta känslig, vilket kan göra att huden lättare reagerar på temperaturförändringar, hudvårdsprodukter och annan yttre påverkan.
Även kvalstret Demodex folliculorum, som normalt förekommer i hudens hårsäckar, kan ha betydelse för inflammationen hos vissa personer. Rosacea orsakas däremot inte av dålig hygien och betraktas inte som en bakteriell infektion.
Rosacea förekommer i alla hudtoner. På mörkare hud kan rodnaden vara svårare att se, vilket ibland gör att diagnosen fördröjs.
En trigger är något som tillfälligt förvärrar rosacean eller utlöser flushing. Vilka faktorer som påverkar huden varierar mycket mellan olika personer. Det är därför sällan nödvändigt att undvika alla kända triggers.
Det kan vara hjälpsamt att observera när besvären uppstår och försöka identifiera sina egna utlösande faktorer.
Väder, UV-strålning och snabba temperaturförändringar kan påverka blodkärlen och förvärra rodnaden.
Vanliga triggers är:
Dagligt solskydd är en viktig del av egenvården eftersom solen är en vanlig försämrande faktor.
Viss mat och dryck kan utlösa flushing genom att vidga blodkärlen eller höja kroppstemperaturen.
Exempel är:
Det är individuellt vad huden reagerar på. Det finns vanligtvis ingen anledning att utesluta livsmedel som inte orsakar några besvär.
Stress och fysisk ansträngning kan öka blodflödet till huden och framkalla flushing.
Vanliga triggers är:
Fysisk aktivitet är hälsosam och behöver inte undvikas. Den som får besvär kan prova att träna i en svalare miljö, dricka kallt vatten eller välja något lägre intensitet.
Hud med rosacea är ofta känslig och kan reagera på hudvårdsprodukter som fungerar bra för andra.
Möjliga triggers är:
Även aktiva ingredienser som syror och retinoider kan irritera känslig hud. Det betyder inte att alla med rosacea måste undvika dem, men introduktionen bör ske försiktigt och anpassas efter hudens tolerans.
Kortisonkräm i ansiktet kan orsaka eller förvärra rosacealiknande besvär och bör inte användas under längre tid utan medicinsk ordination.
Rosacea förväxlas ofta med akne, men det finns flera viktiga skillnader. Till skillnad från akne är pormaskar (komedoner) inte en framträdande del av sjukdomsbilden vid rosacea, vilket är en viktig diagnostisk ledtråd. Utslagen vid rosacea är oftast mer ytliga och relativt jämnstora, medan akne kan ge större, djupare och mer varierande förändringar. Därför är ärrbildning mindre vanligt vid rosacea, även om det i sällsynta fall kan förekomma. Rosacea sitter framför allt i ansiktets centrala delar, medan akne ofta även drabbar rygg och bröst.
Även åldersfördelningen skiljer sig – akne är vanligast i tonåren och tidig vuxen ålder, medan rosacea oftast debuterar senare i livet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att rosacea inte alltid uppvisar ett klassiskt utseende, och överlapp med akne kan förekomma, vilket ibland gör diagnosen mer utmanande. Läs mer om akne – orsaker, symtom och behandling.
Diagnosen ställs i de flesta fall genom en klinisk bedömning av hudens utseende, symtom och förlopp. Läkaren tittar bland annat på rodnadens placering, förekomst av papler, pustler och synliga blodkärl samt om huden reagerar med flushing.
Blodprover eller andra undersökningar behövs vanligtvis inte. Vid osäker diagnos kan ytterligare utredning ibland bli aktuell för att utesluta andra hudsjukdomar.
Behandlingen anpassas efter vilka symtom som dominerar. Samma behandling hjälper inte nödvändigtvis mot både inflammatoriska utslag, kvarstående rodnad och synliga blodkärl.
Inflammatoriska utslag behandlas i första hand med läkemedel som appliceras på huden. Exempel är:
Behandlingen behöver vanligtvis användas regelbundet under flera månader. En del fortsätter därefter med lokalbehandling för att förebygga nya skov.
Vid mer uttalade inflammatoriska besvär kan behandling med doxycyklin, exempelvis lågdospreparatet Oracea, eller lymecyklin bli aktuell. Doxycyklin och lymecyklin tillhör gruppen tetracyklinantibiotika, men vid rosacea är effekten framför allt antiinflammatorisk.
Behandlingen används vanligtvis under en begränsad period och kombineras ofta med lokalbehandling.
Vid svår eller behandlingsresistent rosacea kan isotretinoin i vissa fall övervägas av hudläkare. Lägre doser än vid akne används ofta.
Isotretinoin kan minska symtomen men botar inte rosacea permanent. Läkemedlet kan skada ett foster och får inte användas under graviditet.
Kvarstående rodnad som inte främst beror på aktiv inflammation samt synliga vidgade blodkärl, så kallade telangiektasier, kan behandlas med kärllaser eller IPL. Ofta behövs flera behandlingstillfällen, och nya blodkärl eller ny rodnad kan utvecklas med tiden.
Brimonidin är en receptbelagd gel som tillfälligt drar samman blodkärlen och därmed kan minska kvarstående rodnad. Effekten varar under en begränsad del av dagen och varierar mellan olika personer. Hos vissa kan rodnaden i stället förvärras när effekten avtar.
Vid uttalade besvär med återkommande flushing kan läkemedel som propranolol i vissa fall övervägas. Behandlingen är inte lämplig för alla och används efter individuell läkarbedömning.
Vid lindriga ögonbesvär kan ögonlockshygien och smörjande ögondroppar hjälpa. Vid mer uttalade eller återkommande symtom kan behandling med läkemedel behövas.
Rinofyma behandlas framför allt med kirurgiska metoder eller laser. Isotretinoin kan i vissa fall ha effekt på tidiga inflammatoriska förändringar men avlägsnar inte redan utvecklad vävnadsförtjockning.
Rosaceabehandling behöver ofta användas regelbundet under en längre tid. Hur snabbt effekten märks beror på vilken behandling som används och vilka symtom som behandlas.
Eftersom rosacea är en kronisk sjukdom kan underhållsbehandling behövas för att förebygga nya skov och bibehålla effekten.
Egenvård är en viktig del av behandlingen vid rosacea.
Det finns ingen särskild kost som hjälper alla med rosacea. Det viktigaste är att identifiera eventuella individuella samband mellan mat, dryck och försämrade symtom.
Kan rosacea försvinna av sig själv?
Rosacea är vanligtvis en kronisk sjukdom. Symtomen kan minska och ibland vara nästan helt borta under långa perioder, men nya skov kan uppstå.
Vad är den bästa behandlingen mot rosacea?
Det beror på vilka symtom som dominerar. Papler och pustler behandlas ofta med läkemedel på huden eller tablett antibiotika (tetracyklin, doxycyklin). Laser eller IPL kan vara mer lämpligt vid synliga blodkärl och kvarstående rodnad. Flera behandlingar kan kombineras.
Är rosacea farligt?
Rosacea i huden är inte farligt, men sjukdomen kan påverka livskvaliteten. Rosacea som drabbar ögonen behöver ibland behandlas för att förebygga mer uttalade ögonproblem.
Är rosacea smittsamt?
Nej. Rosacea är inte en infektion och kan inte smitta mellan människor.
Kan rosacea bero på alkohol?
Alkohol orsakar inte rosacea. Alkohol kan däremot utlösa flushing eller förvärra rodnaden hos vissa personer.
Blir rosacea värre av solen?
Solen är en vanlig trigger och kan förvärra både rodnad och inflammation. Dagligt solskydd och kompletterande skydd med exempelvis hatt kan därför minska besvären.
Vilken hudvård är bäst vid rosacea?
Milda, oparfymerade produkter och regelbunden återfuktning passar ofta bäst. Undvik att använda många aktiva produkter samtidigt och sluta med produkter som tydligt orsakar sveda, rodnad eller försämring.
Kan man använda retinol eller syror vid rosacea?
En del personer med rosacea tolererar retinoider eller syror, medan andra blir tydligt försämrade. Produkterna bör introduceras försiktigt, med låg styrka och låg användningsfrekvens. Vid aktivt inflammerad eller mycket känslig rosacea kan det vara bättre att först stabilisera huden.
Kan rosacea ge finnar?
Rosacea kan ge röda knottror och varblåsor som liknar finnar. Till skillnad från vid akne är pormaskar inte en typisk del av rosaceabilden.
Kan man ha både rosacea och akne?
Ja. Rosacea och akne kan förekomma samtidigt. Behandlingen behöver då anpassas så att aknen behandlas utan att den känsliga rosaceahuden blir onödigt irriterad.
Hjälper laser mot rosacea?
Kärllaser och IPL kan minska synliga blodkärl och kvarstående rodnad. Behandlingen har däremot inte samma effekt på alla symtom och ersätter inte alltid läkemedelsbehandling mot papler och pustler.
När bör jag söka vård?
Sök vård om: du har återkommande eller ihållande rodnad och utslag i ansiktet besvären inte förbättras av skonsam hudvård huden svider, bränner eller påverkar din livskvalitet diagnosen är osäker du får besvär från ögonen Sök vård skyndsamt vid ögonsmärta, uttalad ljuskänslighet, dimsyn eller försämrad syn.
Var kan jag lämna blodprov?
Vi samarbetar med över 140 provtagare i hela landet. Här ser du en karta där du kan hitta och boka tid hos en provtagare nära dig. OBS! Boka inte tid för provtagning innan du haft kontakt med oss.