Sök vård
Meny
Vid androgen alopeci är hårsäckarna ärftligt känsliga för dihydrotestosteron, DHT. Med tiden blir vissa hårsäckar mindre och producerar allt tunnare och kortare hårstrån. Till slut kan hårväxten i området bli mycket gles.
Alla män har DHT i kroppen. Manligt håravfall innebär alltså inte nödvändigtvis att man har ovanligt höga hormonnivåer. Det är framför allt hårsäckarnas känslighet som har betydelse.
Manligt håravfall kan börja redan i 20-årsåldern, men debut och utveckling varierar mycket. Hos vissa går förändringen långsamt under många år. Hos andra blir håravfallet tydligare tidigare i livet.
Hamilton–Norwood-skalan används ibland för att beskriva mönstret och omfattningen av manligt håravfall. Den visar bland annat hur långt hårfästet har dragit sig tillbaka och om håret på hjässan har tunnats ut. Skalan kan vara ett stöd för att följa utvecklingen, men behandlingsvalet avgörs inte enbart av ett visst stadium.
Hamilton-Norwood-skalan klassificerar håravfall i sju stadier (I–VII) baserat på tillbakadragning av hårfästet och håravfall på hjässan (vertex). Skalan utvecklades av James Hamilton år 1951 och reviderades senare av O'Tar Norwood år 1975 för att inkludera så kallade ”typ A”-varianter, som täcker olika presentationer av håravfall.
Figur hämtad från: Wirya CT, Wu W, Wu K. Classification of Male-pattern Hair Loss. Int J Trichology. 2017.
Diagnosen ställs kliniskt genom det typiska mönstret. Det är också viktigt att ta reda på hur snabbt håravfallet har uppstått och om det finns tecken som talar för en annan orsak.
Vid ett typiskt mönster behövs vanligen varken blodprov eller vävnadsprov. Riktade blodprover kan däremot vara aktuella om sjukdom, läkemedel eller näringsbrist misstänks bidra till håravfallet. Ett vävnadsprov kan ibland behövas vid misstanke om en sjukdom i hårbotten, särskilt om håravfallet kan vara ärrbildande.
Tillstånd som ibland behöver skiljas från androgen alopeci är:
Behandling är frivillig. För vissa är det naturligt att avstå; andra vill bromsa utvecklingen eller försöka öka hårtätheten. Vilken behandling som passar beror bland annat på hur långt håravfallet har gått, vilka resultat man hoppas på och hur man ser på möjliga biverkningar.
Minoxidil 5% som lösning eller skum appliceras i hårbotten, vanligen två gånger dagligen enligt produktens anvisningar. Det kan bromsa håravfallet och hos vissa ge ökad hårväxt. Det fungerar bland annat genom att öka blodtillförseln till hårsäckarna men påverkar alltså inte grundproblemet till håravfallet, som är DHT. Därför är denna behandling oftast inte tillräcklig ensamt men bättre om den kombineras med DHT hämmande läkemedel. Behandlingen behöver användas regelbundet under flera månader innan effekten kan bedömas. I början kan håravfallet tillfälligt öka, så kallad ’’shedding phase’’ Vissa kan uppleva irritation av hårbotten och kan uppleva att det blir praktiskt svårt att applicera dagligen.
Finasterid 1 mg dagligen minskar bildningen av DHT och kan bromsa manligt håravfall. En del får också ökad hårtäthet. Det är främst aktuellt vid tidiga faser av håravfallet, när det fortfarande finns hår att bevara. I början kan håravfallet tillfälligt öka, så kallad ’’shedding phase’’
Ja, behandlingarna verkar på olika sätt och kan användas tillsammans efter individuell bedömning. Kombinationen ger ofta bättre effekt än om man använder de ensamt. Målet är oftast att bevara befintligt hår; återväxten varierar mellan personer. Tidig behandling ger vanligen bättre förutsättningar än att börja när ett område redan har varit kalt länge.
Minoxidil i tablettform används ibland mot håravfall när läkare bedömer att det är lämpligt. Behandling av håravfall med tabletterna är off label, vilket betyder att det inte är läkemedlets godkända användningsområde. Eftersom minoxidil också påverkar blodtryck och cirkulation behövs en individuell bedömning och uppföljning.
Dutasterid hämmar, liksom finasterid, omvandlingen till DHT. Det används ibland mot håravfall efter läkarbedömning, men är off label för detta ändamål. Biverkningar och förväntad nytta behöver vägas mot varandra.
Hos eHud kan du få ditt håravfall bedömt av en hudläkare och, om det är lämpligt för dig, få behandling med finasterid, dutasterid eller minoxidil i tablettform.
Hårtransplantation kan vara ett alternativ för den som önskar en kirurgisk lösning. Resultatet påverkas av bland annat tillgången på donatorhår, håravfallets fortsatta utveckling och kirurgens erfarenhet. Det är viktigt att planera även för det hår som kan fortsätta tunnas ut efter ingreppet. Läkemedelsbehandling kan därför vara aktuell både före och efter en transplantation.
Frisyr, hårfibrer eller hårpuder och hårersättningar kan göra håravfallet mindre framträdande utan medicinsk behandling.
Metoder som PRP, microneedling och lågenergiljus eller laser erbjuds också mot håravfall. Resultaten varierar, och underlaget är mindre etablerat än för minoxidil, finasterid och dutasterid.
Hår växer långsamt. Minoxidil brukar utvärderas efter omkring sex månaders regelbunden användning. Effekten av finasterid bedöms ofta efter längre tid, upp till ett år. Det är vanligt att målet i första hand är mindre fortsatt håravfall, även om håret inte blir märkbart tjockare.
Effekten av läkemedelsbehandling brukar avta efter att behandlingen avslutas. Den som får ett bra resultat behöver därför vanligtvis fortsätta behandlingen för att behålla det.
Sök vård om håravfallet kommer snabbt, har ett ovanligt mönster eller om hårbotten är röd, öm, fjällande eller har ärrliknande områden. Det är också rimligt att söka om du är osäker på orsaken, vill diskutera behandling eller påverkas mycket av håravfallet.
Manligt håravfall är ett vanligt, ärftligt tillstånd där känsliga hårsäckar gradvis producerar tunnare hår. Det visar sig oftast som vikande hårfäste och minskad hårtäthet på hjässan. Minoxidil och finasterid kan bromsa utvecklingen och ibland ge viss återväxt. Andra läkemedel eller hårtransplantation kan övervägas efter individuell bedömning. Ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre möjlighet finns ofta att bevara befintligt hår.
