Sök vård
Meny
Talgkörtlarna sitter intill hårsäckarna och producerar talg – hudens naturliga fett – som normalt transporteras ut till hudytan via talgkörtelns utförsgång (poren).
Akne utvecklas när poren täpps till. Hormoner, framför allt androgener, stimulerar talgkörtlarna att producera mer talg. Samtidigt förändras förhorningen i hårsäcken, vilket gör att döda hudceller lättare ansamlas och täpper till poren.
Om poren är öppen oxiderar innehållet och blir mörkt, vilket ger en öppen komedo (svart pormask). Om poren är stängd bildas en sluten komedo (vit pormask).
I den tilltäppta poren kan bakterien Cutibacterium acnes föröka sig och aktivera hudens immunförsvar. Då uppstår en inflammation som leder till röda finnar, varblåsor och ibland djupare knölar.
Akne utvecklas när flera mekanismer samverkar:
Akne kan klassificeras på olika sätt - utifrån hur hudförändringarna ser ut, hur djup inflammationen är, när besvären debuterar och om det finns en tydlig hormonell påverkan. Indelningen hjälper till att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och välja rätt behandling.
Komedoakne är den lindrigaste formen av akne och kännetecknas framför allt av öppna och slutna komedoner (pormaskar). Inflammationsgraden är låg och röda finnar är få eller saknas.
Vid papulopustulös akne förekommer, förutom komedoner, även röda inflammerade finnar (papler) och varblåsor (pustler). Detta är den vanligaste formen av inflammatorisk akne.
Nodulocystisk akne är en svår form av akne där inflammationen sitter djupt i huden och ger stora ömmande knölar (noduli) och ibland cystor. Denna typ av akne innebär en ökad risk för bestående ärr och bör behandlas tidigt.
Akne conglobata är en mycket svår form av nodulocystisk akne som kännetecknas av sammanflytande nodulocystiska inflammerade områden.
Akne fulminans kännetecknas av akne conglobata i kombination med allmänsymptom som feber, sjukdomskänsla samt ofta led- och muskelvärk. Akneförändringarna är dessutom ofta mer aggressiva, med sårbildning och blödning.
Den vanligaste formen, akne vulgaris, debuterar oftast under puberteten.
Akne som debuterar eller kvarstår senare i vuxen ålder brukar benämnas akne tarda eller vuxenakne.
Hos vissa kvinnor är aknen tydligt hormonellt påverkad. Detta kan misstänkas om besvären främst sitter på haka och käklinje, varierar med menstruationscykeln eller förekommer tillsammans med andra tecken på hormonell obalans. Läs mer i vår artikel om hormonell akne.
Akne kan ge flera olika typer av hudförändringar:
Akne sitter oftast i ansiktet men kan även förekomma på rygg, bröst, axlar, hals och nacke.
Flera hudsjukdomar kan likna akne men kräver ibland en annan behandling.
Follikulit är en inflammation i hårsäckarna som kan orsakas av bland annat bakterier, jästsvamp (Malassezia) eller irritation från exempelvis rakning och friktion. Den yttrar sig som röda knottror och varblåsor som ofta sitter kring hårstrån och kan klia eller ömma. Till skillnad från akne saknas komedoner (pormaskar), och behandlingen beror på den bakomliggande orsaken.
Rosacea ger rodnad, papler och pustler men saknar i regel komedoner. Små ytliga blodkärl (telangiektasier) är vanliga och besvären sitter främst centralt i ansiktet.
Perioral dermatit ger små röda knottror och pustler kring munnen, ibland även runt näsan och ögonen. Till skillnad från akne förekommer inte komedoner.
Keratosis pilaris orsakas av en ökad förhorning kring hårsäckarna och ger små sträva knottror, framför allt på överarmar, lår och kinder. Tillståndet är ofarligt men kan ibland misstas för akne.
Akne orsakas av ett samspel mellan ärftlighet, hormoner, ökad talgproduktion och hudens inflammatoriska reaktion.
Besvären kan ibland förvärras av:
Vissa upplever att kosten påverkar aknen, men sambandet varierar mellan olika personer och kosten är sällan den enda orsaken.
Akne är vanligast under tonåren men kan förekomma i alla åldrar. De flesta får någon gång akne och tillståndet är lika vanligt hos kvinnor som män. Vuxenakne är däremot vanligare hos kvinnor.
Diagnosen ställs vanligtvis genom hudens utseende och sjukdomshistorien. Några prover behövs oftast inte.
Vid misstanke om en bakomliggande hormonell påverkan eller annan ovanlig orsak kan ytterligare utredning bli aktuell.
Behandlingen anpassas efter aknens typ och svårighetsgrad. Målet är att motverka
tilltäppta porer, minska talgproduktionen och inflammationen samt förebygga ärrbildning.
Receptfri eller receptbelagd lokalbehandling är ofta tillräcklig vid lindrig akne, det vill säga pormaskar och enstaka finnar inom ett begränsat område, utan ömmande, djupare förändringar eller ärrbildning.
Receptfri lokalbehandling:
Receptbelagd lokalbehandling, exempelvis:
Vid mer utbredd eller inflammatorisk akne kan behandling med antibiotika i tablettform bli aktuell. Antibiotika används under en begränsad tid och kombineras vanligtvis med lokalbehandling.
Behandlingen kan bestå av:
Vid uttalad akne med kraftig inflammation, djupa och ömmande akneförändringar,
ärrbildning eller hög risk för ärrbildning är isotretinoin via hudläkare ofta den behandling
som rekommenderas.
Behandlingstiden varierar beroende på vilken behandling som används och hur aknen
svarar. Oavsett behandlingsalternativ tar det ofta flera veckor, ibland månader, innan man ser en tydlig förbättring.
Om lokalbehandling inte ger tillräcklig effekt kan tablettbehandling behövas. Vilken
behandling som är lämplig beror bland annat på hur utbredd och inflammerad aknen är
samt om det finns ärrbildning eller risk för ärr.
Vid måttlig inflammatorisk akne används ofta Tetralysal i första hand. Om behandlingen
inte ger tillräcklig effekt kan isotretinoin bli aktuellt. Vid svår akne eller tydlig risk för
ärrbildning kan isotretinoin ibland rekommenderas direkt.
God hudvård kan komplettera behandlingen men ersätter inte läkemedel vid måttlig till
uttalad akne.
Du bör söka vård om:
