Akne

Akne är en vanlig hudsjukdom som visar sig genom pormaskar, finnar och ibland djupa, inflammerade knölar, med risk för efterföljande ärrbildning. Akne uppstår när hårsäckar och talgkörtlar täpps till och inflammeras och är vanligast under tonåren, men kan även drabba vuxna. Här går vi igenom vad som orsakar akne, olika typer av akne, hur akne kan behandlas och när du bör söka vård.
Medicinskt granskad
Senast uppdaterad:
15 Sep 2026
Författare
Dr. Saman Salim, Specialistläkare i dermato-venereologi, Ph.D. Legitimerad läkare.
Författare
Dr. Sebastian Bloom, Specialistläkare i dermato-venereologi. Legitimerad läkare.

Hur uppstår akne?

Talgkörtlarna sitter intill hårsäckarna och producerar talg – hudens naturliga fett – som normalt transporteras ut till hudytan via talgkörtelns utförsgång (poren).

Akne utvecklas när poren täpps till. Hormoner, framför allt androgener, stimulerar talgkörtlarna att producera mer talg. Samtidigt förändras förhorningen i hårsäcken, vilket gör att döda hudceller lättare ansamlas och täpper till poren.

Om poren är öppen oxiderar innehållet och blir mörkt, vilket ger en öppen komedo (svart pormask). Om poren är stängd bildas en sluten komedo (vit pormask).

I den tilltäppta poren kan bakterien Cutibacterium acnes föröka sig och aktivera hudens immunförsvar. Då uppstår en inflammation som leder till röda finnar, varblåsor och ibland djupare knölar.

Akne utvecklas när flera mekanismer samverkar:

  • ökad talgproduktion
  • tilltäppta porer (komedoner)
  • tillväxt av Cutibacterium acnes
  • hudens inflammatoriska reaktion

Hur klassificeras akne?

Akne kan klassificeras på olika sätt - utifrån hur hudförändringarna ser ut, hur djup inflammationen är, när besvären debuterar och om det finns en tydlig hormonell påverkan. Indelningen hjälper till att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och välja rätt behandling.

Efter utseende och inflammationsgrad

Komedoakne

Komedoakne är den lindrigaste formen av akne och kännetecknas framför allt av öppna och slutna komedoner (pormaskar). Inflammationsgraden är låg och röda finnar är få eller saknas.

Papulopustulös akne

Vid papulopustulös akne förekommer, förutom komedoner, även röda inflammerade finnar (papler) och varblåsor (pustler). Detta är den vanligaste formen av inflammatorisk akne.

Nodulocystisk akne

Nodulocystisk akne är en svår form av akne där inflammationen sitter djupt i huden och ger stora ömmande knölar (noduli) och ibland cystor. Denna typ av akne innebär en ökad risk för bestående ärr och bör behandlas tidigt.

Akne conglobata

Akne conglobata är en mycket svår form av nodulocystisk akne som kännetecknas av sammanflytande nodulocystiska inflammerade områden.

Akne fulminans

Akne fulminans kännetecknas av akne conglobata i kombination med allmänsymptom som feber, sjukdomskänsla samt ofta led- och muskelvärk. Akneförändringarna är dessutom ofta mer aggressiva, med sårbildning och blödning.

Efter när aknen debuterar

Den vanligaste formen, akne vulgaris, debuterar oftast under puberteten.

Akne som debuterar eller kvarstår senare i vuxen ålder brukar benämnas akne tarda eller vuxenakne.

Hormonell akne

Hos vissa kvinnor är aknen tydligt hormonellt påverkad. Detta kan misstänkas om besvären främst sitter på haka och käklinje, varierar med menstruationscykeln eller förekommer tillsammans med andra tecken på hormonell obalans. Läs mer i vår artikel om hormonell akne.

Hur ser akne ut?

Akne kan ge flera olika typer av hudförändringar:

  • öppna komedoner (svarta pormaskar)
  • slutna komedoner (vita pormaskar)
  • röda inflammerade finnar (papler)
  • varblåsor (pustler)
  • djupa knölar eller cystor

Akne sitter oftast i ansiktet men kan även förekomma på rygg, bröst, axlar, hals och nacke.

Tillstånd som kan likna akne

Flera hudsjukdomar kan likna akne men kräver ibland en annan behandling.

Follikulit

Follikulit är en inflammation i hårsäckarna som kan orsakas av bland annat bakterier, jästsvamp (Malassezia) eller irritation från exempelvis rakning och friktion. Den yttrar sig som röda knottror och varblåsor som ofta sitter kring hårstrån och kan klia eller ömma. Till skillnad från akne saknas komedoner (pormaskar), och behandlingen beror på den bakomliggande orsaken.

Rosacea‍

Rosacea ger rodnad, papler och pustler men saknar i regel komedoner. Små ytliga blodkärl (telangiektasier) är vanliga och besvären sitter främst centralt i ansiktet.

Perioral dermatit

Perioral dermatit ger små röda knottror och pustler kring munnen, ibland även runt näsan och ögonen. Till skillnad från akne förekommer inte komedoner.

Keratosis pilaris

Keratosis pilaris orsakas av en ökad förhorning kring hårsäckarna och ger små sträva knottror, framför allt på överarmar, lår och kinder. Tillståndet är ofarligt men kan ibland misstas för akne.

Varför får man akne?

Akne orsakas av ett samspel mellan ärftlighet, hormoner, ökad talgproduktion och hudens inflammatoriska reaktion.

Besvären kan ibland förvärras av:

  • hormonella förändringar
  • vissa läkemedel
  • hudprodukter som täpper till porerna

Vissa upplever att kosten påverkar aknen, men sambandet varierar mellan olika personer och kosten är sällan den enda orsaken.

Vem drabbas av akne?

Akne är vanligast under tonåren men kan förekomma i alla åldrar. De flesta får någon gång akne och tillståndet är lika vanligt hos kvinnor som män. Vuxenakne är däremot vanligare hos kvinnor.

Hur ställs diagnosen

Diagnosen ställs vanligtvis genom hudens utseende och sjukdomshistorien. Några prover behövs oftast inte.
‍

Vid misstanke om en bakomliggande hormonell påverkan eller annan ovanlig orsak kan ytterligare utredning bli aktuell.

Behandlingsalternativ

Behandlingen anpassas efter aknens typ och svårighetsgrad. Målet är att motverka
tilltäppta porer, minska talgproduktionen och inflammationen samt förebygga ärrbildning.

Lindrig akne

Receptfri eller receptbelagd lokalbehandling är ofta tillräcklig vid lindrig akne, det vill säga pormaskar och enstaka finnar inom ett begränsat område, utan ömmande, djupare förändringar eller ärrbildning.

‍
Receptfri lokalbehandling:

  • basiron (bensoylperoxid)

Receptbelagd lokalbehandling, exempelvis:

  • differin (adapalen)
  • epiduo (adapalen och bensoylperoxid)
  • finacea (azelainsyra 15 %)
  • skinoren (azelainsyra 20 %)
  • acnatac (klindamycin och tretinoin 0,025 %)
  • aklief (trifaroten)

Måttlig till mer uttalad akne

Vid mer utbredd eller inflammatorisk akne kan behandling med antibiotika i tablettform bli aktuell. Antibiotika används under en begränsad tid och kombineras vanligtvis med lokalbehandling.

Behandlingen kan bestå av:

  • receptbelagd lokalbehandling, exempelvis något av alternativen ovan
  • antibiotika i tablettform, exempelvis Tetralysal (lymecyklin), vanligtvis i kombination med lokalbehandling
  • isotretinoin via hudläkare om antibiotikabehandlingen inte ger tillräcklig effekt eller om aknen är svår eller medför risk för ärrbildning

Uttalande akne

Vid uttalad akne med kraftig inflammation, djupa och ömmande akneförändringar,
ärrbildning eller hög risk för ärrbildning är isotretinoin via hudläkare ofta den behandling
som rekommenderas.

Hur länge pågår behandlingen?

Behandlingstiden varierar beroende på vilken behandling som används och hur aknen
svarar. Oavsett behandlingsalternativ tar det ofta flera veckor, ibland månader, innan man ser en tydlig förbättring.

  • lokalbehandling används vanligtvis under flera månader. Om behandlingen
    hjälper kan den fortsätta så länge behovet finns, även som underhållsbehandling
    för att förebygga återfall.
  • tetralysal används vanligtvis under omkring tre månader och kombineras oftast
    med lokalbehandling.
  • sotretinoin används vanligen under omkring sex månader, men behandlingstiden
    kan bli både kortare och längre beroende på bland annat dos, effekt och
    biverkningar.

Vad gör man om behandlingen inte fungerar?

Om lokalbehandling inte ger tillräcklig effekt kan tablettbehandling behövas. Vilken
behandling som är lämplig beror bland annat på hur utbredd och inflammerad aknen är
samt om det finns ärrbildning eller risk för ärr.

Vid måttlig inflammatorisk akne används ofta Tetralysal i första hand. Om behandlingen
inte ger tillräcklig effekt kan isotretinoin bli aktuellt. Vid svår akne eller tydlig risk för
ärrbildning kan isotretinoin ibland rekommenderas direkt.

Egenvård

God hudvård kan komplettera behandlingen men ersätter inte läkemedel vid måttlig till
uttalad akne.

  • tvätta huden med en mild rengöring en till två gånger per dag. Rengöringen
    avlägsnar överskott av talg, smuts och rester av hudvårdsprodukter. Undvik kraftig
    skrubbning, eftersom det kan irritera huden.
  • använd en återfuktande, icke-komedogen hudkräm. En väl återfuktad hud
    tolererar ofta aknebehandlingen bättre, vilket minskar risken för torrhet och irritation.
  • använd solskydd. Det skyddar huden mot UV-strålning och kan minska risken för
    kvarstående pigmentförändringar efter inflammerade finnar, särskilt vid benägenhet
    för postinflammatorisk hyperpigmentering.
  • undvik att klämma och pilla på finnar. Det kan förvärra inflammationen och öka
    risken för kvarstående märken och ärr.

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om:

  • aknen ger eller riskerar att ge ärr
  • du har stora, ömmande eller djupa knölar
  • receptfria behandlingar inte hjälper
  • aknen påverkar din livskvalitet
  • du är osäker på diagnosen eller vilken behandling som är lämplig.